Än en gång står jag på kanten vid brunnen, ett litet steg och jag faller... Känner igen tecknen, vet vad jag pratar om. Allt har börjat gå utför, orkar inte bry mig, orkar inte kämpa. Lämna mig inte ensam, för då börjar tankarna snurra och jag är förlorad! Slut på tårar, slut på kraft, slut på vilja, har bara alla tankar och minnen kvar. Kan inte leva på dom förevigt även om de är varma och ljusa, till och med lyckliga! Vill bara att det här ska vara över så jag kan få bestämma själv och än en gång få uppleva lycka. Vet att den finns där ute, vet vart den finns men den är utom räckhåll! Jag faller...
I won't forget the way you're kissing
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar