Att springa och gråta är ingen bra kombination! Det blir svårt att andas, halsen blir alldeles tjock och det piper. Brukar hata det, men idag kändes det bra, det brann i lungorna efter luft. Jag pressade mig så mycket jag kunde, men det hjälpte inte...
Jag springer förbi diken, fyllda med iskallt forsande vatten och kämpar för att måtstå frestelsen av att bara lägga mig ner i vattnet. Låta kylan förlama min kropp och själ, ta bort smärtan och alla känslor, tankar...
Men jag springer vidare!
Utan dina andetag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar